Ung? Jo. Bortskämd? *HM*
Jul närmar sig med stormsteg och jag kämpar med idéer till julklappar. Detta eviga problem, antingen har man dåligt med pengar så man kan inte köpa några, eller så har man ingen aning om vad man ska köpa. Dessvärre är det lite av en kombination här just nu. Jag läser sista terminen nu, japp. Så är det. Jag har inte sökt någon mera kurs, hoppas jag får ett jobb snart eller får vikariera mycket, annars blir det inte lätt. Men det löser sig... det gör det alltid.
Var på skohuset och shoppade vinterskor i veckan. Köpte ett par lite finare att ha i vardagliga situationer, typ skola och så. Sen köpte jag ett par mer fritidsaktiga, vilka passar att gå med hunden i och skotta snö med. TATAM! Denna modell tror jag min pappas förra tjej kallade för "snösparkarskor", i vardagligt tal kallade: Snowjoggings. Skitfula, men ändock charmiga. Det positiva är att det finns utfällbara broddar på hälen, vilket gör att jag slipper slå halvt ihjäl mig när jag promenerar runt :) Japp, call me 50, men jag älskar dem ^^
Har dessutom fått ett tillskott i familjen. Sören och Börje, två pojkar(?) som är av rasen slöjstjärtar. De simmar runt i mitt fina hörskåp i den gröna hallen :) *LOVE* * Älskar när det är lite färg omkring mig. Får lite lätt panik när det är vitt överallt. Nog för att jag gillar vitt, målade ju för tusan både tak, lister, dörrfoder och möbeln vit, samt la ett vitt golv. Men då är det roligt med en färg som bryter av, tycker jag :) Skulle vilja att "Simon och Tomas" kom och designade mitt framtida hem, de har roliga idéer och är lite banbrytande från det stilrena och opersonliga. Eller så fixar jag det på egen hand ;) Dessvärre känns det omotiverat att rusta någon annans hus, så jag längtar verkligen efter att få köpa ett eget. Har tittat på några jag är lite lätt kär i.... *drömmer* Någon som har en miljon eller 6 till övers?
Har som andra tittat på programmet: "Ung och bortskämd", vilket verkligen fyller sin funktion. Visst känner man sig LITE bättre än deltagarna. Det är hela idén bakom programmet, vi svenssons kan sitta i vår soffa, stånka och stöna och döma föräldrarna vilka har gjort ett fasansfullt jobb med sina barn. "Hur har de tänkt egentligen". Ja, nog är det underhållande. Man blir både förvånad, förfasad och nöjd när man sitter och tittar på programmet.... ibland också avundsjuk. Jag var aldrig bortskämd som liten, inbillar jag mig. Men ändock, nog fick jag en del serverat allt, nu när man har lite distans och tänker efter. Mamma lagade alltid mat, städade till en stor majoritet och detsamma gällde snöskottning, blomvattning, och diskning, men också den mesta tvätten skötte hon. Nog gjorde man det ibland, tvätten främst och hunden promenerade man med, och man städade sitt eget rum. HELL! jag kunde till och med laga lite mat och byta sängkläder när jag flyttade hemifrån vid 17-års ålder ^^ Så vad är det då som skiljer min uppfostran från dessa ungdomars? Ja, jag inbillar mig att det är att barnen har blivit behandlade som små, ovetande, barn. Hela livet. Vem skulle inte vilja att någon tog hand om en? Plockade upp när man själv gör något "viktigare". Självklart kan man tänka så, men ärligt talat vill man nog inte det egentligen. De flesta vill växa upp, bli vuxna och klara oss själva. Ibland önskar man sig dock en hushållerska, och en pappa som kan låta en shoppa för 17000:- utan att bry sig :) ja, nog är livet orättvist. Men jag, och många med mig, är istället rik på erfarenheter... vi är rik på livserfarenhet. När dessa ungdomar, en gång för alla möter motstånd, då är de inte rustade att hantera detta. Vad skulle hända om deras föräldrar gick bort (må detta inte hända)? De skulle stå handlingsförlamade. Bra intiativ till programmet på sätt och vis. Några individer får hjälp att lära sig klara sig själv. Sen! Tycker jag, i mitt mainstream-hjärta, att det är roligt att titta på också ;) Vi runt om i sverige, tittar på detta program, och höjer vår egna självkänsla. Underbart eller hur?
Var på skohuset och shoppade vinterskor i veckan. Köpte ett par lite finare att ha i vardagliga situationer, typ skola och så. Sen köpte jag ett par mer fritidsaktiga, vilka passar att gå med hunden i och skotta snö med. TATAM! Denna modell tror jag min pappas förra tjej kallade för "snösparkarskor", i vardagligt tal kallade: Snowjoggings. Skitfula, men ändock charmiga. Det positiva är att det finns utfällbara broddar på hälen, vilket gör att jag slipper slå halvt ihjäl mig när jag promenerar runt :) Japp, call me 50, men jag älskar dem ^^
Har dessutom fått ett tillskott i familjen. Sören och Börje, två pojkar(?) som är av rasen slöjstjärtar. De simmar runt i mitt fina hörskåp i den gröna hallen :) *LOVE* * Älskar när det är lite färg omkring mig. Får lite lätt panik när det är vitt överallt. Nog för att jag gillar vitt, målade ju för tusan både tak, lister, dörrfoder och möbeln vit, samt la ett vitt golv. Men då är det roligt med en färg som bryter av, tycker jag :) Skulle vilja att "Simon och Tomas" kom och designade mitt framtida hem, de har roliga idéer och är lite banbrytande från det stilrena och opersonliga. Eller så fixar jag det på egen hand ;) Dessvärre känns det omotiverat att rusta någon annans hus, så jag längtar verkligen efter att få köpa ett eget. Har tittat på några jag är lite lätt kär i.... *drömmer* Någon som har en miljon eller 6 till övers?
Har som andra tittat på programmet: "Ung och bortskämd", vilket verkligen fyller sin funktion. Visst känner man sig LITE bättre än deltagarna. Det är hela idén bakom programmet, vi svenssons kan sitta i vår soffa, stånka och stöna och döma föräldrarna vilka har gjort ett fasansfullt jobb med sina barn. "Hur har de tänkt egentligen". Ja, nog är det underhållande. Man blir både förvånad, förfasad och nöjd när man sitter och tittar på programmet.... ibland också avundsjuk. Jag var aldrig bortskämd som liten, inbillar jag mig. Men ändock, nog fick jag en del serverat allt, nu när man har lite distans och tänker efter. Mamma lagade alltid mat, städade till en stor majoritet och detsamma gällde snöskottning, blomvattning, och diskning, men också den mesta tvätten skötte hon. Nog gjorde man det ibland, tvätten främst och hunden promenerade man med, och man städade sitt eget rum. HELL! jag kunde till och med laga lite mat och byta sängkläder när jag flyttade hemifrån vid 17-års ålder ^^ Så vad är det då som skiljer min uppfostran från dessa ungdomars? Ja, jag inbillar mig att det är att barnen har blivit behandlade som små, ovetande, barn. Hela livet. Vem skulle inte vilja att någon tog hand om en? Plockade upp när man själv gör något "viktigare". Självklart kan man tänka så, men ärligt talat vill man nog inte det egentligen. De flesta vill växa upp, bli vuxna och klara oss själva. Ibland önskar man sig dock en hushållerska, och en pappa som kan låta en shoppa för 17000:- utan att bry sig :) ja, nog är livet orättvist. Men jag, och många med mig, är istället rik på erfarenheter... vi är rik på livserfarenhet. När dessa ungdomar, en gång för alla möter motstånd, då är de inte rustade att hantera detta. Vad skulle hända om deras föräldrar gick bort (må detta inte hända)? De skulle stå handlingsförlamade. Bra intiativ till programmet på sätt och vis. Några individer får hjälp att lära sig klara sig själv. Sen! Tycker jag, i mitt mainstream-hjärta, att det är roligt att titta på också ;) Vi runt om i sverige, tittar på detta program, och höjer vår egna självkänsla. Underbart eller hur?
Kommentarer
Trackback
